Tankar om bilder

Efter två intensiva jobbveckor är jag nu tillbaka på ön och min takmålning. Sista strykningen klar och jag har hängt upp lamporna igen och brandvarnaren naturligtvis. Det för alltid med sig mycket annat jobb när man börja fixa lite i ena hörnan.  Samtidigt är det lättare att göra det nu när köket är tömt på saker. Jag donar på så får vi se hur mycket jag hinner innan trädgården lockar. Det viktigaste är ju trotts allt klart. 

Nu var det äntligen dags för taket i köket att få sig en svepning med pensel. Som ni redan vet så har jag ju hållt på någon vecka nu med det här projektet. Det tar ju alltid mer tid än det var tänkt från början. Just nu känner jag att det får ta så mycket tid det vill bara det blir bra och det blir det. Det är tjugofem år sedan den här panelen kom på plats. Mörk furupanel i ett litet kök, ni kan bara tänka er hur murrigt det upplevdes här inne även när det var ljust ute. Förr tyckte jag att det var grymt snyggt när träets egen färg och karaktär trädde fram. Men det var många år sedan jag tyckte så. 

Jag har säkert skrivit om det förut här på bloggen, så med risk för att bli tjatig så vill jag jag bara säga att jag älskar ved. Anledningen är att den värmer mig många gånger innan den blir till aska. Det är min snälle lillebror som i år har kapat, klyvt och lagt den i säckar så att jag enkelt skulle kunna transportera de till stugan med släp. Bra väder idag trotts att det var stormigt på ön men jag bor ju lite skyddat där bakom häck och stora byggnader så jag märkte inte av det så värst mycket. När veden var inkörd och staplad i ladan, så passade jag på att köra ett lass med kvistar, fallfrukt och lite annat som skulle till återvinningscentralen nu när jag ändå hade släpet med mig. Det är alltid lika skönt när man gjort det där som finns med på listan som behöver att göras innan de vite flyger. 

Nu har jag kört 400 stycken smågatsten till lilla stugan. Dessa tänkte jag ha runt huset, men det får vänta till våren. På en av gavelsidorna och en långsida växter gräser in till husgrunden. Hur försiktigt jag än var så skvätte gräset upp på väggen när jag gräsröjde. Kommer bli bra att ha en smågatstenskant som skiljer singel och gräs åt. Grunden behövder också fixas till på sina ställe så det ska göras innan stenarna ska på plats. Grävningen är redan fixad men grunden får vänta till våren. Ska det bli en mild vinter så kanske det görs innan, vi får se. November är ju snart slut och i december brukar det vara fullt upp med annat. Som det ser ut nu så kanske det blir att isolera hela samhället. Just nu skulle jag också vilja jobba hemifrån, men det funkar ju inte riktig så i vården. 

Kanske lite konstig att jag skriver detta inlägget nu. Men när jag var i Färjestaden i helgen så kom ett litet sug efter att sätta en galen idé i verket att bli vinterbadare. Väldigt många skulle höja på ögonbrynen och skaka på huvudet ifall jag skulle säga det högt. Jag är nog en av Karlskronas kanske till och med Blekinges värsta badkrukor. Visst är det underbart att bada och att simma runt en skön sommardag. Om jag verkligen ska hoppa i och komma så långt som till den där simturen är minst 23 grader i vattnet ett måste. Ibland kan det gå år innan jag badar eftersom somrarna inte alltid är på min sida. För två år sedan då det var så underbart varmt och skönt både i luften och vattnet så badade jag ofta, ovanligt ofta faktiskt. Det var då fröet såddes att fortsätta bada och att ev bli vinterbadare. Jag borde aldrig slutat bada eftersom det borde vara lättare att vänja sig om badet börjar då temperaturen är behaglig. Jag läste för några dagar sedan ett inlägg att vinterbadande är både nyttigt och hälsosam. Endorfinerna som frigörs i samband med kallbadet har goda effekter i kroppen. Så nu har jag skrivit in i min nya almanacka att den 20/6 är en bra dag att påbörja mitt kommande vinterbadande. Eddie nickar glad och förväntansfull på att detta ska bli mer än bara en galen idé. 

Om jag vetat att vildsvinen skulle komma på besök så hade jag inte gått runt och kämpat med jordfräsen i två timmar för att förbereda inför odlingen nästa år. Här har de där svinen trippat runt och bökat bland hallonbuskar, sparris och under äppelträdet för att leta godsaker. Tanken är att min lillebror och jag ska odla potatis, pumpor samt solrosor nästa år i föräldrahemmet. Vi kom överens om att det vore dumt att inte nyttja så fina odlingsmöjligheter som vi har där. Vi får väl se hur det blir med besöken framöver. Jag tyckte att lillebror skulle sätta sig med bössan, vildsvinskorv kan ju vara gott att ha till potatisen. Det går ju att äta med bröd också i och för sig om det nu inte skulle bli några potatisar. 

Jägareförbundets uppmanar att man ger äpplen till älgarna, de innerhåller lite extra energi nu i dessa tider. Egentligen behöver älgarna den extra energin inför brunsten men  det kan ju aldrig vara fel när den än kommer.  Nu var ju inte detta anledningen till att jag springer runt med en hink med äpplen i skogen, mitt syfte är att locka de till mig. Jag har nämligen tänkt bli älgjägare i år. Har ingen jaktlicens men det behövs inte när man ska trycka på avtryckaren på Nikon. Pappas pass är ledigt så det blir perfekt för mig. Hoppas att alla älgar står nedanför mitt pass och mumsar på goda äpplen från Öland och att inte älgapellarna dör av skratt när de får se mitt fina granäppelträd. De äpplen som jag la ut förra gången jag var vid passet var borta, hoppas hoppas att de har hamnat i rätt mage. 

Grannarna tror nog att jag ska ha värsta trädgårdsodlingen till nästa år, grönt ska det förhoppningsvis bli men inga grödor. Jag är väldigt trött på den tråkiga och nerbrända gräsmattan nu. Tanken var att jag skulle greja med detta redan förra året men det var så mycket med pappas sjukhusbesök och annat så det hann bli för sent in på hösten. Men nu är jag äntligen på G. Jag vet inte hur många varv som jag gått runt med jordfräsen idag för att ge kommande gräsmatta bra förutsättning att växa. Den ska nog bli grön och fint så småningom. Ett lass med jord har också beställts och det kommer i veckan. Lillebror och min brorsdotter kommer till helgen och hjälper mig att fixa till det sista innan vi ska så. 

Idag var det dags för lilla lekstugan att komma på plats. Det har ju varit lite förarbete med än det ena än det andra innan det var dags för det stora lyftet. Eftersom lillebror med familj och två av mina barnbarn var på ön denna helgen så passade det perfekt. Helt ärligt så gick det betydligt smidigare än jag trodde det skulle göra. Jag har i många år funderat på att köpa ett litet mini hus till de små att leka i här på ön så det känns mycket bra nu när den är på plats. Inte färdigt ännu men det ska den bli innan året år slut. Den är så söt lilla stugan, nästan så man blir kär. 

Nu har Eddie och jag transponerat virket som så småningom ska bytas ut på ladan. Tre lass senare ligger det nu staplat i en fin liten hög i väntan på att komma på plats. Jag ser det färdiga resultatet framför mig och det kommer att bli så bra. Hoppas bara på att hinna det klart innan de vite flyger. Måla med rödfärg kan man ju göra rätt så sent in på hösten och det är ju faktiskt bara i början på september ännu så länge. Så det är gott om tid. 

För två år sedan så var det väldigt torrt och varmt och min gräsmatta på ön bara försvann. Den hade klarat torka innan så jag tänkte den kvickar säkert till när regnet kommer. Jag gav den gödning på hösten för att ge den lite extra näring. Hur mycket jag än önskade och hoppades så var den död. Nu ser den alldeles bedrövlig ut. Ängssyran tronar majestätisk upp från den spruckna ökenjorden. Klippte de långa spröten med tillhörande bladverk för några veckor sedan. Nu ser det lika dant ut igen. Så nu är dags att göra något åt bedrövelsen. Förberedelse för detta pågår. Mer om detta framöver. 

När svärdottern fyllde år för några dagar sedan fick hon odlingslådor, fröer, jord och en massa bra grejer att ha nu när de äntligen blivit med tomt så hon kan odla eget. Jag förstår nu att svärdottern i fortsättningen kommer att få dela detta intresset med den lilla avkomman. Farmor blir varm i hela hjärtat över att få så underbara foton skickade till sig. Tänk vilken förmån att växa upp i en odlingslåda. Det finns bara ett problem, hon hatar att bada. 

Inte lika hett idag med sin 26 grader i skuggan som vi hade igår. Men å andra sidan är klockan bara förmiddag.  Eddie och jag har gått en långrunda, den var mest för min skull för Eddie tycker det är så varmt ute nu. Ska måla lite till idag på lekstugan. Det finns alltid att göra så jag behöver inte vara orolig för att bli sysslolös. Det är bara energ, lust och vilja som saknas. Jag sätter mig ner och njuter så länge, plötsligt händer det.

Jag har i många år funderat på att köpa en lekstuga till ön där de som har barnasinne kan få tillgodose leklusten. Jag har kollat blocket och andra annonser med stugor men de har antingen varit alldeles för dyra eller så har lekstugan bestått av mer ruttet trä än vad jag har lust att betala för. Nu är stugan funnen och delarna har bara väntat på ihopmontering. Sagt och gjort, jag bjöd hem mina barn på middag. När den var uppäten bjöd jag in till mitt byggprojekt. Liten som stor hjälptes de åt. Nu är det bara takpappen och målningen kvar. Den är så söt och näpen, jag är redan förälskad,  jag ser  det färdiga resultatet framför mig. 

Jag har länge funderat på hur jag ska göra  med runddelen i gången där flaggstången har stått. Jag började med att gräva upp den enorma roten efter tujan som stått där från början. Jag bankade ju bara ner fästet till flaggstången vid sidan om roten så länge och så har det stått nu några år. Nu var jag bara tvungen att ta tag även i detta när resten av gången är tillfixad. Fröet till idén såddes av sonen då jag skickade ut en fråga en kväll från ön om det möjligen fanns några tips. Ett av tipsen föll jag för direkt. Nu är allt som behövs inhandlat. Jag bara hoppar av förtjusning när jag tänker på det färdiga resultatet. Vid mitt senaste besök på ön blev iallafall gjutningen klar. Efter midsommar kommer det färdiga resultatet eftersom en av döttrarna kläckte idén om att midsommarstången kunde få stå där i år. Klart den kan. 

Jag måste alltid ha något varmt att sitta på när jag är ute oavsett årstid. Minsta lilla kall om den delen så blir det inte roligt. När jag var på Ikea senast så hittade jag runda sittdynor för en väldigt billig peng. Dessa kan jag nog göra något av så jag plockade till mig sex stycken. Perfekt att ha i stugan om man vill slå sig ner för att njuta en stund. Naturligtvis så var de ju inte tillräckligt mjuka och varma för min del men det håller jag på att gno ihop nu. Virkade dynor i ullgarn ska sys på och vipps så har jag hottat till mina fynd lite. En är färdig, bara resten kvar. Garn hade jag redan, inköpta på garnrean förra hösten. 

När jag var i stugan senast så var det dags för lite rivning av golvbjälkar i verandan. Mitt loppisfynd tigersågen är till mycket bra hjälp. Det var lappat och lagat så jag tror att det har funnits en veranda här sedan huset byggdes, men att man i ett senare skede fixade till golvet. Nu ska det dit med nytt, här ska även isoleras så den går att använda tidig vår och sen höst. Tänk så underbart med en stor kopp te en tidig morgon eller sen kväll om man så vill. Tända ljus och mysa in sig i sköna filten. Längtar.