Marlen Lindmark har gjort skulpturer på historiska djur som står längs med ett nyanlagt promenadstråk i Borgholm. Ölandshästen, hungerkon och den trebenta hunden har varit modeller för denna historiska berättelse.
Vid instiftandet av Djurgårdsinrättningen 1569 gjordes hela Öland till en kunglig jaktpark. Mark, bete och jakt togs ifrån bönderna i förmån för kungens vilt. Detta resulterade i över 200 år av misär och fattigdom på ön. De små ölandskorna med sin
dryga meter i mankhöjd blev till följd mindre och magrare och fick sitt namn "Hungerkon".
I samband med Djurgårdsinrättningen utfärdade kungen III ett påbud 1574 där Ölänningar endast tilläts ha hundar med tre ben. Kungen var mycket missnöjd med den olaga jakt som förekom på Öland. Han ville inte att några undersåtar på Öland
skulle ha några hundar. Så antingen blev de stympade eller dödade. Detta påbud var väldigt unikt för Sverige, inget annat landskap har haft denna särställning.
Ölandshästen är också väldigt speciell, den levde på Öland i ett par tusen år och de strövade runt halvvilda i stora flockar. De fanns i två varianter en med mankhöjd ca 130 cm och en mindre som bara var endast 70-100 cm i mankhöjd. De var uthålliga,
smidiga och arbetsvilliga, i förhållande till hästar med större kroppsformer. De minsta hästarna var väldigt populära som presenter mellan kungligheter ända fram till 1700-talet. Det sägs att Ölandshästen kunde leva på både soltorkad fisk som
granträ i fall så fodras. Blev de bjudna på öl så slank även de ner till de blev berusade. Den sista, ett sto som hette Lilly, gick bort 1925. Hennes skelett finns än i dag bevarat och uppställt på Ölands Folkhögsskola, inte långt från Torslunda gård,
där hon levde och arbetade i 26 år.
Trevlig helg!
