Mycket ska man höra innan öronen ramlar av. Helt ogenerat stod två damer i butikskön och ojade sig över en tredje person som enligt mig inte hade gjort sig förtjänt av dessa avundsjuka damers snorkenhet. Om de nu var tvungna att skvallra om saker som de inte behövde bry sin hjärna med så kunde de åtminstone väntat.
När jag stod där och försökte låta bli att lyssna så önskade jag att jag kunde vika mina öron som hunden nedan. Bättre hade nog varit nu när jag tänker efter att stoppa något i munnen på de där kärringarna. Typ en socka.
Så var det med det!
:-)