Gräva sig ner till Kina

2kommentarer

När jag var hos ett av mina barnbarn för ett par veckor och det var dags för bokläsning så fick jag mig ett gott skratt. Boken som jag fick i min hand handlade om en pojke som skulle gräva sig ner till Kina. Nu är ju jag alldeles säker på att det där med att gräva sig ner till Kina är det nog många som kan räcka upp handen på. Jag kan vifta med båda händerna på den frågan. Oj, oj, oj vad jag grävde. Jag var så säker på att jag skulle lyckas och inte nog med detta så blev jag påhejad av mina föräldrar. Smart drag av dem faktiskt, de viste var jag höll hus och att jag var sysselsatt. 

(null)

De trodde nog att jag skulle tröttna och ge upp, men jag är nog född envis. Jag fortsätte att gräva, timme efter timme, dag efter dag. Jag minns så väl när jag en kväll svamlade på om min kinagrävning att den där känslan av att bli påhejad inte var lika tydlig längre. Jag skulle minsann visa att jag skulle klara det. Jag skulle få nya vänner och hur skulle jag kunna lära mig det nya språket när jag väl grävt så pass långt ner att en liten kines tittade fram. 

(null)

Hur som så blev mina föräldrar lite oroliga över rasrisken när jag kommit så pass djupt så att mitt huvud inte syntes längre. Det var då de kom till insikt över att de skulle behöva ta  ett snack med mig. 

(null)

Jag skrattade inte då men som tur är så gör jag det idag när jag tänker tillbaka på en av alla tokigheter som jag hittat på, drömmare som jag var. 

🤣

2 kommentarer

Anki

05 May 2022 07:20

Vilket härligt inlägg! Ser ut som en kul bok! Konstigt nog har jag aldrig haft den tanken - kanske beroende på att jag av naturen alltid varit lat :)
Kram

Ibod11 - Ingrid

05 May 2022 18:28

Hahaha, tack för ett gott skratt. Ett vänligt skratt med en hel del igenkänning. Jag försökte aldrig gräva till Kina men det var nog för att jag hade en aning om att det skulle vara väldigt långt och väldigt jobbigt :D Men uttrycket att gräva ända till Kina har jag hört och själv använt många gånger. Kul tillbakablick och tänk vad trevligt att hitta sina egna minnen i en sagobok :D
Kram

Kommentera

Publiceras ej