Tankar om bilder

Jag tog mig några dagar ledigt. En hygglig chef och massor med semesterdagar att ta ut. Två nätter, måndag och tisdag natt ledigt. Bästa stället för att njuta och komma ifatt med sömn och att få lite själavård är att åka till stugan. Att få plocka och planera i min älskade trädgård är den bästa rehabiliteringen. Vill bara stanna lääääääänge. Helst flera veckor. Idéerna flödar och jag får lite annat att tänka på. Det sista året har jag tagit foton för att visa pappa, han tyckte det var så roligt att få se vad jag höll på med. Förra våren var sista gången han orkade åka med upp till stugan. Han ville se syrenerna blomma en sista gång sa han, men det har jag i och för sig hört det sista tio åren. Men mina foton gillade han. Det var alltid bra att ha något att prata om när jag var där, mindre fokus på sjukdom och bedrövelser. Kan inte fatta riktigt att han inte kommer att få se flera foton nu, eller få frågan om vad jag hittat på. Hur som så finns pappa alltid där oavsett om han finns i livet eller inte. Är så glad att jag hann att få gången färdig så att han fick se den. Den lilla grå plätten till vänster om studsmattan har jag grejat med idag. Där ska lekstugan stå. Det kommer bli mycket bra tror jag.