Pling, pling, plong!
3kommentarer
Idag hittade jag sångboken som följde med ett piano jag köpte någon gång i början på nittiotalet. Massor av minnen dök upp. Jag har alltid tyckt det varit kul att klinka lite men något mer än så har det aldrig blivit. I femman gick
jag pianolektioner, hade väldens bästa lärare. Han hade nog kunnat lära vem som att spela piano. I en och en halv termin klinkade jag på och hans tålamod var större än universum. Så en dag var han borta, han hade fått cancer och händelseförloppet
gick väldigt fort. Jag saknade honom enormt så när nästa pianolärare kom så slutade jag. Spelade nog inte en ton på många många år. Men så en dag följde jag med en kompis på bondauktion. Inne i huset så stod ett piano i ek. Så otroligt vackert, tyvärr
så lät det inte lika bra som det var vackert. Hur som så fick jag hem pianot och jag var så otroligt glad och lycklig över mitt fynd. Efter några dags bekantskap så ringde jag till en pianostämmare som kom hem till mig någon vecka
senare. Tyvärr gick det inte att stämma, killen trodde att det hade stått i ett utrymme utan värme på vintern så det blev aldrig någon riktig klang. Jag spelade på det ändå och vi hade många trevliga stunder där jag klinkade på efter bästa förmåga,
boken som följde med användes flitigt. Mitt fynd blev kvar hos mig tills jag sålde huset för nio år sedan. Jag fick aldrig för mig att sälja pianot, men det värmde gott en stund.
Sjunger hellre
än bra!
3 kommentarer
Micke
08 Dec 2020 14:29
Min mor spelade både piano, dragspel och gitarr, tror hon kunde det där med noter också om jag inte minns fel.
Ett fint minne du har där, själv är jag totalt värdelös på instrument tyvärr, köpte en gitarr och en bas en gång i tiden, inte kunde jag spela det inte, tydligen var man tvungen att gå en kurs också, jag sålde dem efter två år för halva priset och köpte ett par flaskor fin whisky istället, det är jag bra på iallafall ;)
Ha det bäst nu.
Ibod11 - Ingrid
08 Dec 2020 15:20
Den där boken känner jag väldigt väl igen men när jag fick den var jag mest intresserad av gitarrackorden. Men jag har också spelat piano i olika perioder och tyckte att det var fantastiskt kul när jag kunde spela med i Balade pour Adeline när den spelades :D Pianot sålde jag när jag fick barn. Jag fick aldrig spela kändes det som. Antingen sov barnen eller så skulle de vara med och spela. Jag köpte en keyboard i stället :D
Vad roligt det är att läsa om dina fina minnen och all den glädje du fick av ditt piano. Jag sjöng en kort stump av den lite roliga varianten av "i sommarens soliga dagar" nu när jag såg den här och det väcker roliga minnen även hos mig :D Tack för det!
Kram
Anki
09 Dec 2020 07:43
Jag har inte lika fina minnen som du av pianolektioner ... jag ville verkligen inte! Tvingades under hotet inga pianolektioner - inga ridlektioner!
Kram
Kommentera