Tankar om bilder

För några dagar sedan var jag och några kollegier i blomsterbutiken för att köpa lite fint till vår lilla uteplats på jobbet. Hur lätt var det att välja när det fanns så mycket vackert vi ville ha. Två vagnar fulla blev det. När jag passerade utgången var det en farbror som tittade med väldigt stora ögon på mig när jag försökte se mellan kvistar och blad att jag inte körde på någon. Precis när jag var jämnsides med honom sa jag att jag köpt upp hela lagret och att det fanns inget kvar. Han kollade lite konstigt på mig och sa "ingen mening att jag går in då"? När han förstod att jag skojade med honom så skrattade vi gott. Typiskt mig! 😁