Tankar om bilder

Jag hade en underbar dröm i natt. Gozzi kom springande emot mig och hans päls var lika mjuk och härlig som då vi tog farväl av varandra för några månader sedan. Han hälsade glatt och hans yviga fina svans vifta på som alltid. Hans kropp dansade runt mig och hela jag fylldes av lycka. Vi gick en lång härlig promenad på Öland och allt var precis som det en gång har varit. Jag hade en sådan kramp i armen men jag försökte att inte tänka på den för att jag var så lycklig. Krampen blev bara värre och värre och jag såg Gozzi försvinna bort bland alla vårblommorna längs grusvägen. Hur jag än masserade och på alla sätt försökte så fanns krampen kvar. Allt var helt plötsligt borta och jag vaknade av att jag låg på min högerarm och den var helt bortdomnad. Jag försökte somna om direkt för jag ville så gärna fortsätta vår härliga promenad och få känna hans så saknade närvaro.