Tankar om bilder

Idag just innan jag skulle lämna stugan på härliga Öland och dassbygge för att ta mig till fastlandet och jobbet som väntade, såg jag något i ögonvrån. Jag såg något prickigt, men just bara en liten skymt. Jag smög mig fram till grannens lada som ligger intill den lilla väg som skiljer oss åt. Jag kikade och såg att någoot rörde sig där inne i mörkret. Snabbt sprang jag och hämtade kameran för att vara berädd ifall det var något av intresse. När jag låg där på knä bakom min lilla stenmur med kamera i högsta hugg så kommer den lilla prickiga saken uttripande och nyfiket vädrande. En liten minigris unge. Det var kärlek vid första ögonkastet, ville bara gå fram för att stoppa den lilla grisen i kameraväskan och ta den med hem.
Hur söt kan en gris bli?


Snuttepussig

Jag såg mig själv kastande på den lilla vägen för att hamra och slå med knytnävaran på asfalten och skrika det högsta jag kunde " JAG VILL HA EN PRICKIG LITEN SNUTTESÖT GRIS" . Men man gör ju inte sådana saker i min ålder, men viljan fanns.

.....och nu så är det snart jobb!