Tankar om bilder

Idag så hände något som jag inte vill skulle hända. Jag sprang rakt in en va-det-nu-var med stortån så det känndes ända upp i huvudet. Gozzi tittade på mig med stora ögon undrande vad som hände. Jag sa massor av fula ord, haltande tog jag mig hem och det tog inte lång stund innan min fot började inta en färg som inte liknar min fot och svullen som en fotboll. Jag hade hoppats på att jag skulle bli bättre om jag röde på mig lite så jag började köra lite ris men den idén var inget bra. Gick in och satte foten i ett varmt bad och så en linda runt enligt konstens alla regler. Försökte gå en runda med Gozzi men smärtan fick mig att återvända innan promenaden ens hade börjat. Till saken hör att just denna tå fick sig en smäll i januari och fick då vara tejpad länge intill sin kompis till vänster, sa till min arbetskamrat då vi jobbade sista att nu som först är nog min tå läkt. Ja, just så var det och nu så lär den nog inte vara bra innan jul. Det var nog någon där uppe som tyckte jag skulle sitta i solen och ta det lungt.  Men ack vad denna någon hade fel, det måste ju vara ännu bättre att vara i rörelse, inte just ikväll men i morgon. Jag har inte tid med några fötter som ser ut som fotbollar.


Foto; Pappa

Fotografiet ovan hittade jag idag när jag höll på med mina bilder. Det är taget för ett år sedan av min pappa. Jag hade varit på ängen och fotograferat lite och mamma säger då till pappa att Lotta tar så fina bilder. Pappa menar på att det är väl bara att trycka. Ge mig kameran säger han till mig och så tar han ett kort. Så vänder han sig till mamma och säger "va vad det jag sa, bara till att trycka". Så var det med det och bara så ni vet så är det just bara till att trycka.