Tankar om bilder

I helgen var jag i Lübeck, vilken fantastisk julmarknad. God mat, varm choklad med rom och väldigt mycket att se och uppleva. Utsikten från hotellrummet klagade vi absolut inte på. 

Vilken fantastisk ledig helg jag har haft. Har hunnit med både "måsten" och avkoppling. I lördags visade utetemperaturen på elva helt ljuvlig plusgrader och solen gjorde sitt för att jag skulle känna vårvittring. En långpromenad på två timmar gav extra energi. På kvällen blev det mellomys och legobygge. 

Innan jag satte mig till ro inför kvällen så tog jag mig en kvällsrunda. Temperaturen visade några plusgrader och solen var påväg ner. Först var himmelen rödorange otroligt vackert, men för ett kort ögonblick precis innan solen försvann så övergick himmelen i violett. Jag tog snabbt upp kameran och knäppte av ett foto och nästan direkt efter var det borta. Fotot visar Fredrikskyrkans baksida, inte många gånger den får stoltsera på bild, men enligt mig är den delen också vacker. 

Är väldigt tacksam att ljusen är tända i min lilla stad. Det är fantastiskt vackert att strosa runt på Trossö i dessa tider. Det gör att grådasket kommer i skymundan. När Mini och jag gick hem från förskolan idag så gick vi en Tomterunda. Promenaden med vagn som vanligtvis brukar ta en kvart visade sig tagit över en timme att ta oss hem. 

Fredrikskyrkan i bakgrunden gör sig fint tillsammans med lite ljus och julkulor. Just nu står granen i all sin praktiktid mitt uppe i ett markarbete. Förhoppningsvis om nu kung Bore är på markarbetarnas sida så är stenläggningen snart klar. 

……Fast rösten är nog matt Kom lägg en penning ner Men lyft uppå min hatt. 

Senast vi sågs viste vi både du och jag

att det var den sista.

Jag pussade din panna, du tryckte min hand.

Du sa, tack för allt!

Kyrkor är fantastiskt fina. Söndrums kyrka som fick besök av mig och mina vänner ligger i Halmstad. Anledningen är att vår gemensamma vän släppte taget om jordelivet mitt i coronatider och det blev  svårt för oss att vara med på begravningen. Idag har vi haft en egen minnesstund med vår gemensamma vän som har varit väldigt trevlig. 

... som i himmelen bor.

Idag skulle du fyllt 87 år. 

❤️

I helgen har nog alla tänkt lite extra på de som inte vandrar med oss här på jorden längre. Många har tänt ett ljus, kanske lagt en krans eller blommor på graven eller i minneslunden. Jag har varit på minnesgudstjänst ikväll. Det var så vackert när man blickade ut över den ljusklädda kyrkogården när jag gick mot kyrkan. Kyrkorummet var också upptänt med ljus i varje vrå. Det var inte så många där för de hade fått dela upp minnesgudstjänsten i tre omgångar tack vare C-19. Ingen trängsel i kyrkbänkarna med andra ord. Det var så vackert när kören började sjunga, aukustiken i kyrkorummet är det inte mycket som slår. Det var en väldigt fin och minnesvärd gudstjänst. Prästen var trevlig, han var inte en sådan präst som stod och mässade utan allt som sades var tänkvärda ord att ta med sig ut i vardagen. Jag undrar om livet någon gång blir som vanligt igen. Att man kan sträcka ut en hjälpande hand eller ge en spontan kram till någon som har det jobbigt och är ledsen.

Vilken härlig kväll, vi styrde mot Bredsätra på ön för att gå en långpromenad till händelsernas centrum, en av knutpunkterna för handel över Östersjön. 

Hit seglade köpmän från angränsande länder för att handla med varandra och med ölandska köpmän. Ölänningarnas produkter var fårskinn, vadmal, och hudar samt bivax, talg, smör, ost, kött och fisk. De bytte till sig humle, kläder och salt. Saltet användes för att konsrevera fisk, kött och hudar. Redan på 1200-talet användes detta kapell till varumagasin och i andra hand till gudstjänstlokal. 

Allt blev precis så bra som vi planerat och hur det än är så är det en lättnad när begravningen är över.