Tankar om bilder

Precis nedanför mina föräldrars hus rinner Lyckebyån. Har har jag rott, lagt i flaskpost, vitjat kräftburar, metat abborre, lärt mig simma och badat under hela min uppväxt. Det är en helt annan känsla att se sig omkring när man sitter i ekan. Min bror och jag var inte så gamla när vi rodde upp och ner i ån. Korkdynan satt hårt runt våra midjor som säkerhet ifall vi skulle ramla i, detta hände aldrig som tur var för då hade det varit slut på våra flytande äventyr. Ofta när jag är hemma hos mina föräldrar tar Eddie och jag en promenad längs med ån. Just nu är det mera en flod än å. Igår när vi var på besök så blev Eddie badsugen men där fick matte sätta stopp, vill inte han ska ligga blöt i bilen när jag skulle handla efter besöket helst nu när det är lite kyligt ute. Han fick nöja sig med att spana och ett lite tassbad. 

Innan nattens jobb slängde jag ihop en liten deg. Brödbullar som smakar smaskens. Blev väldigt baksuget eftersom jag stannade till vid Isgärdes kvarn påväg hem från stugan på Öland igår. Ölandsvete har en högre proteinhalt och flera näringsämne än vanligt höstvete. Mjölet har hög halt av mineraler som järn och zink liksom vitaminer. Jordmånen och klimatet på öland är väldigt förmånligt för att få till dess fina kvalitet. Det finns massor av gott som kan bakas av detta mycket smakrika mjölet. I veckan tänkte jag baka lite skorpor, kanske jag även vispar till lite våffelsmet. Bullarna blev väldigt väldigt goda.

Nu är mina fönster kittade och skrapade till lusthuset eller spelhålan som vi kallar det på ön. Då var det penselns tur med hjälp av mig att sätta färg på bågarna. Det är lite pilligt att stryka så gämnt och fint någon millimeter över kittets kant. Lättare sagt än gjort, men jag lovar att jag verkligen gör så gott jag kan.  Det är ju för att fukten inte ska tränga in i kittet och på sikt få det till att lossna igen. Min fingerfärdighet kommer att öka, så det sista fönsterna kommer förhoppningsvis bli riktigt bra. Nu tror jag ju inte att någon kommer att syna i detalj när de väl är på plats, men ni vet känslan om att vill ha det perfekt lurar i bakhuvudet. Jag får helt enkelt se mig besegrad och vara nöjd med resultatet som blir. Det gäller ju inte livet. 

I denna delen av landet har vi sportlov, så jag passade på att kolla runt om det fanns någon som ville umgås med sin mormor/farmor på hennes lediga dag. Vi började med en härlig frukost innan vi satte igång med bullbaket. Vi hade tänkt baka gula rutor också men det fick bli chokladbollar istället. Jag älskar chokladbollar så jag var inte svår att övertala. Minsta dottern var tvungen att åka hem klockan två så jag fixade till lite våfflor innan bullfikan. Bullarna blev fantastiskt god. Om inte annat så bekräftade min stora dotters man detta när de kom på middag efter jobbet för att hämta sina barn, kaffe på maten med bulle var pricken över iet. Vi hann att pyssla lite också mellan målen. Härlig dag med flera av de bästa. 

Ett av mina barnbarn har börjat på en ny ridskola, då den förra tyvärr gick i konkurs. Den här ridskolan har haft sin verksamhet sedan början på sextiotalet. Idag rider ca 450 barn, ungdomar och vuxna här varje vecka. Det finns hur många grupper som helst, allt från att aldrig suttit på en hästrygg till att träna något mera avancerat. Hästarna är välskötta och väl omhändertagna. Ridläraren är väldigt uppmärksam på att eleverna inte drar i hästens mun eller sitter fel i sadeln. De växlar från ridhuset till paddocken eller uteritter. De är också noga med att ryttaren inte väger mer än vad hästen klarar av. Inte för att på något sätt peka ut någon utan för att skona hästens rygg. På varje box står lite om hästen som bor där om hur den är vid hantering eller under lektionstid. Det finns också små tips på hur man ska få den bästa möjliga upplevelsen av sin ridlektion.

När jag gick runt i min lilla trädgård på ön kikandes efter vårblommor hittade jag denna lilla förvirrade vårblomma. Den till hör inte den sorten som brukar komma upp ur jorden så här tidigt. Det är ju bara februari, april är nog en mer passande månad. Annars var det som vanligt i stugan, alldeles alldeles underbart. 

Mycket bilkörning, då blir det många timmar att lyssna på en spännande bok. Åter igen en bra bok. 

Oväder på gång, massor av regn och stor risk för hårda vindar. Översvämningar och omkringflygande föremål ska man hålla koll på. Vindar upp emot 27 meter per sekund, det gäller att hålla i mössan. Bäst är ju naturligtvis om man håller sig inne. Men den lurvige behöver ju ut så det är bara till att bita ihop. Vem vet, vi kanske klarar oss här nere i denna hörnan. Öland och Gotland skulle få det extra blåsigt. Tur jag ska till stugan på tisdag så jag kan plocka upp efter den där stormen. Vi får se hur det blir. När jag var i stugan sist så tog jag ett foto på fågeldammen som grannen gjort. Där var massor av vatten. Kan vara bra ifall det blir ännu en varm och regnfri sommar. Dammen var nästan helt uttorkad i höstas så nu kommer den bli populär plats för badande fåglar. 

Denna boken är verkligen spännande!

Varje onsdag brukar vi i Aussiegänget träffas för att träna eller gå långpromenader. Eftersom uppfödaren till min Eddie bor nära Blekingeleden (detta är även min hemvana skog) så lockade leden denna soliga och underbara dag. Fyra hundar och lika många förare, tre fick gå lösa men Eddie fick vara kopplad. Vildsvin, rådjur samt annat löst springande vilt lockade mer än mattes godis. När vi är själva sticker han aldrig så då är han oftast lös men ju flera vi är desto tuffare blir Eddie. Så det fick bli koppelträning för hans del. På bilden syns Doris en framåt och tuff liten tjej. 

Hur är det möjligt att de bara finns där trots att jag går på gräsmattan varje dag. Jag borde inte ha missat dessa skönheter ifall de fanns där igår. Eddie passade på att vattna en liten hubbe, får se vad de tycker om det. Solen har varit här hos mig idag. Jag ställde klockan för att inte sova bort hela dagen. När jag gick hem från jobbet idag hade jag varit där fem dygn av sex. När klockan surrade alldeles för tidigt för min kropp att vakna viste jag inte om jag var på jobbet eller hemma. Ögonlocken kändes tung som bly och katten som låg på min mage stirrade på mig som om jag vore en utomjording. När jag väl fått upp ögonen hjälpligt rann jag ur sängen och på stappliga ben tog jag mig till toan. Jag hörde hur sängen ropade mig tillbaka men jag stod emot. Eddie och jag har gått en långgrunda så nu är jag pigg och på G igen. 

Den första dagen i denna månaden firas med munk och skön sömn efter nattens jobb. Februari är en bra månad. Kort och intensiv. I år är det även många som får fylla år på sin födelsedag. Skottår! De som ännu inte fått sin pojkvän på knä och trånar efter en ring på fingret kan själva göra slag i saken. Vet inte vem som kom på detta med frieri på skottdagen men det finns säkert de som passar på. Här har det slutat regna så hundpromenaden var behagligt skön. Snart dags för jobb igen, börjar tidigare på helgen. Först ska jag besöka päronen.