Tankar om bilder

Idag har det varit en väldigt bra dag som har varit lite som min turdag kan man säga. Sov väldigt gott efter nattens jobb, få men effektiva timmar. Grått och regnigt ute men har man som jag då hund är det vara till att på med regnjackan och ut. Eftersom min mamma väntade på besök av mig så gick jag Eddierundan där istället. Det var när jag körde där ifrån som jag möter en bil som kommer över på min väghalva. Vägräcke på båda sidorna , men ändå gott om plats för två bilar om man har koll på sin väghalva vill säga.  Allt gick väldigt snabbt jag blinkar och tutar och tänker att jag inte ska svänga över på fel körbana eftersom den bilen  man möter oftast instinktivt svänger över när den väl upptäcker sitt misstag. Så även denna gången. Mitt hjärta for upp i huvudet på en halv sekund inte mycket tid till att tänka vill jag lova. Allt gick bra och jag kunde andas ut.  Kör vidare bort till kyrkan för att hälsa på pappa. Tänder ett ljus och småsnackar lite. När jag ändå är där så tar jag ut Eddie för att gå bort till en närliggande äng där jag brukar släppa Eddie fri så han får springa av sig lite. Vi traskar på längs den lilla vägen när jag möter en bil som absolut inte har koll på mig. Eddie och jag tar ett skutt ner i diket och bilföraren som då plötsligt får syn på oss gör en girmanöver och nästan kör av vägen. Vilken tur jag hade som klarat mig undan med bara förskräckelsen. Min turdag slutade inte där, för när jag hade varit i soprummet efter en kylskåpsrensning som jag haft på jobbet kom vaktbolaget körande i hög hastighet när jag klev ut genom dörren. Ingen fara för livhanken men precis utanför dörren är ett stooooooort vattenfyllt potthål. Jag fick igen dörren snabbare än Lucky Lack drar sin revolver.  När jag väl vågade mig ut så rann sörjan på utsidan, som sagt jag var torr och med ett stort leende på läpparna. Så jag säger väl välkommen till 2021 då.