Tankar om bilder

Ja, som ni säkert redan vet så är jag ju mamma till fyra barn, men kom på att jag faktiskt undanhållt ett barn och det är lillebror. Emmie som då är minst av barnen vägrade att vara minst, hon blev jättesur då någon frågade eller påstod att hon var minst. Det var då lillebror kom in i bilden, oj oj vilken unge, 3 år och med glimten i ögat. Han slabbade alltid, ville inte sova, vägrade att göra som han blev tillsagd, skulle ha vällning, napp och glass alla tänkbara saker som bara en unge kan tänka sig ha krav på. Jag vet inte hur många gånger den här ungen tappat huvudet, läkarbesöken var många och på varje litet sår skulle finnas ett plåster. Men det fanns även bra saker med lillebror, många bra saker som vi än idag sitter och skrattar åt.
Till saken hör att lillebror de senaste åren legat på en hylla snäll och tillfreds med livet, men förra helgen så togs han ner för att presenteras för lilla N.

Lilla N som tyckte han var lite väl stillsam försökte med HLR


Först lite koll på pupillen


Ett, två, tre, fyra, fem....


...och så lite luft (undrar om de tränat detta hemma).


Inte ska du ligga där tyckte W, kom får du rida på mina axlar en runda.

Dressen som lillebror har på sig måste vara av mycket bra kvalité. Den köptes 1983 till Annelie, sedan har småsyskonen haft den, min brors flickor också och nu sliter lillebror på den.
Valuta för pengaran kan man säga.