Tankar om bilder

Idag tvingades jag behöva lyssna på ett samtal mellan för mig två gnälliga kärringar (förlåt), jag hade kunnat flytta på mig men det fanns inte så mycket lediga platser att välja på. Jag är så förbenat trött på alla lägga-sig-i-skitprat. Det började med att den ena av kärringarn pratade om en granne som de hade sett hemma mitt på dagen "är hon sjuk nu igen" hörde jag den andra kraxa. Inte så att de satt och smygviskade, utan högt och tydligt som om de satt hemma vid sitt egna köksbord. Kan man inte vara hemma mitt på dagen utan att man nödvändigtvis skulle behöva var sjuk, i så fall är jag sjuk hela tiden. Om grannen nu skulle råka vara sjuk igen, är det väl inte deras huvudbry. Jag vet, borde inte bry mig eller ens fundera över detta men just idag så kunde jag inte släppa det. Kan vara så att det igentligen retat mig ett tag detta med att ha åsikter om alla andra utan att fundera över sig själv. Antingen jobbar folk för lite, eller så jobbar de för mycket. De lägger pengar på fel saker eller så slösar man pengar på skit, eller så är folk för snåla. Råkar någon ha sina barn ofta på besök så springer de ner dörrarna och utnyttjar sina gamla föräldrar eller så kommer de aldrig hem. Hur som tillbaka till bordsgrannarna, de avslutade samtalet (av det jag hörde) med att oja sig över en väninnas dotter skulle få sitt fjärde barn och de undrade över om det inte fanns några preventivmedel längre. Då var jag nära på att vända mig till kärringarna, tur jag vaktade min tunga, annars kanske de hade fått något att prata om resten av året. Nog om detta, de här människorna som inte har något eget liv utan måste hela tiden lägga sig i andras ska inte få uppta mina tankar. Så nu är de raderade och de kommer bara vara luft för mig i fortsättningen. (Hoppas jag) 

 

 Så nu känns det mycket bättre.

Jobbnatt på sin lediga natt, det går det också 😃